all good things come to an end

Kom fram till sthlm lite senare än planerat - rättare sagt en och en halv timme senare. SJ är katastrof ibland. Nåja, framme och Mathilda mötte mig på centralen. Vi åkte till Älvsjö till mitt hotell, och ja, jävlar vad fint hotellet var! Rummet var stort, dubbelsäng, platt-tv, stora fönster med jättefin utsikt från elfte våningen och ett stort badrum. Perfekt, förutom att en liten balkong hade varit bekvämt. Nåja, allt kan man inte få.

Vi åkte tillbaka in till stan och åt lite på Mcdonalds, efter det skulle Mathilda vidare, och Dennis ville träffa mig. Tog tunnelbanan till Gamla stan, där möttes jag av Ted och då den här mycket mycket stiliga skinnskallen - Dennis. Vi satte oss direkt på ett annat pendeltåg och åkte till en pub. Billig öl, ganska mysigt ställe. Jag testade att sätta hår i min septum, skrattade så mycket att jag inte fick luft av reslutatet. Titta, vad fint intryck jag gör på nya människor, ja då.

Efter det gick vi till ett annat ställe. Detta upprepades några gånger. Dennis bjöd mig på öl. Jag blev full, mådde inte så bra så Dennis och Ted fick sköta drickandet efter det, jag hängde bara med för skojs skull. Sen hände det där lilla magiska inne på en medeltidspub, och helt plötsligt satt du och jag på tåget mot Älvsjö för att sova tillsammans på mitt hotellrum.

Vi köpte dricka och slängde oss i sängen när vi kom fram, frusna av den pågående snöstormen. Vi lyssnade på musik, jag visade gamla bilder på mitt rakade hår och allting var fan perfekt i några timmar. Fy fan, vad bra jag mådde. Vi sov bara i två timmar (misstolka inte det där.) och checkade ut vid 12 tiden. Du åkte hemåt och jag gick på mässan för att träffa en av mina största idoler, Edward Furlong. (Har jag nämnt honom? Hahah..)

Det var nästan pinsamt. Jag blev nästintill stum när jag stod där framför honom som ett fån. Kunde knappt få fram ett enda ord. Det ända jag sa var "thank you." Det andra fick jag nicka fram och visa med händerna. Pinsamt att bara en enda människa har gjort så stor inverkan på dig att du knappt kan tilltala honom när du faktiskt har chansen. Aaah, nåja, fick stå bredvid honom i några sekunder, han höll om mig, jag vart glad.

Och som vanligt måste jag gå och fucka grejer. HAHAH. INTE bokstavligt talat.. Åhnej. Så kul ska vi inte ha det.. Jag blir orolig och säger för mycket, när jag vet att jag borde vara tyst och lugna ner mig. Men ja, vi får se om jag får en chans till. Jag borde få det, tycker jag. Jag förtjänar det denna gången.

Nu sitter jag som ni antagligen gissat på tåget mot Malmö. Hungrig och grejer, får köpa något gott innan jag drar mig hemåt. Får se om jag har råd med en taxi.

mot sthlm

Sitter i skrivande stund på ett x2000 tåg mot sthlm.

Väldigt fin utsikt med massa snöklädda träd.

Lyssnar på peppmusik så att jag är glad när jag kommer fram.

Dricker powerking med vodka i för att bli ännu gladare, hahah.

Det droppade från taket innan men jag stoppade in näsdukar där det droppade ifrån, det fixade jag - HELT SJÄLV! Hahah.

HAHAHAHA och så droppar det mig i huvudet precis när jag skrivit klart det där... FAIL.

Nåja.

Känner mig jättefin idag, har massa armband och ringar och har lockat mitt hår. Det långa alltså.

Slänger in en bild på det bara för det.

Fina grejer det där. Fast nu ser man ju knappt att jag lockat håret.. Men det är fint irl i alla fall, det är ju det viktigaste! Ska snart sminka mig tänkte jag, hahah, ser ut som ett litet barn annars.

Ska träffa Mathilda när jag kommer fram, vi ska åka till mitt hotell (ohyeah fancy shit right here) och lämna mina grejer, sen ska vi ta en fika. Har saknat henne som fasen, alldeles för längesedan var det ju för fan. Efter det ska jag nog träffa Dennis en stund (:*) DET ser jag fram emot, hihihöh.

OCH JAG KAN INTE FATTA ATT IMORGON KOMMER JAG ATT STÅ FRAMFÖR DIIIIIIG EDWARD. Aaaaah, inte Edward i twilight... Ue.

Nej, Edward Furlong, iiih. Längtar som ett as, fyfan vad jag ska krama honom hahahah.

Okej, det här var nog det längsta jag har skrivit på länge :o

Men det gör väl inget, hoppas att det uppskattas i alla fall!

HÖRS OCH SÅNT.

en gammal text jag hittade i en bortglömd låda

"Känslan precis innan allting hände, det som hände på cirka 2 sekunder, var helt magiskt. Att känna adrenalinet pumpa så enormt mycket på dom ställena du rör mig på, får mig att känna mig chanslös i mitt eget försvar från att visa hur mycket jag tycker om dig.

Att dina läppar har nuddat mina, får mina ben att skaka, bara att tänka på det. Att jag fick andas så mycket utav dig, har fått mig att le i cirka en månad i streck, förutom de gånger jag har gråtit av glädje. Att jag fick känna ditt hår i min hand, ditt mjuka hår som jag har längtat efter sedan första gången jag såg dig, det kändes som en evighet, och det var en otroligt underbar evighet.

Att känna din puls, dina sagolika andetag emot min nervösa och skakande kropp, fick mig att känna mig mer än levande. När du viskade i mitt öra, så mjukt och tyst, så försvann verkligen mina tankar bort till ett paradis man bara kan drömma om.

Att känna just DINA händer på slutet av min rygg, fick mig att drömma om dig, varje gång jag ser dig i mina tankar. Ditt ängalika skratt, påminner mig om den kvällen, varje gång jag hör det. Den kvällen var inte en dröm, även om jag nästan blivit helt övertygad av det. Jag har blivit kysst av en ängel."

Detta är absolut det sista jag skriver om dig. Det är sista gången jag bryr mig.

Tog bort ditt nummer igår, med tårar i ögonen, men det kändes bra, det kändes som flera kilon föll från mina axlar och jag kunde faktiskt slappna av.

Det fick räcka igår, det fick vara nog. Jag vill inte ha dig i mitt liv längre, det vet jag ju nu. Men det var skönt att få det bekräftat. För annars hade jag aldrig kunnat sluta drömma om dig så som jag har gjort varje natt, hur länge som helst.

Så. Jävla. Skönt.

Du var en del av mitt liv, men verkligen inte en av dom bästa. Kanske till och med en av dom sämsta. Men du var i alla fall där, du fanns där, men nu spelar det faktiskt ingen roll. Du hade rätt om en sak, ska du veta. Jag förtjänar faktiskt bättre, ja, där hade du helt rätt.

Kan fortfarande inte fatta det.

Det känns som om det bara var några timmar sedan jag låg bredvid dig på ett kallt golv, i det rummet som vi kallade "vårt".

Det känns som om det hade kunnat vara just en av dom kvällarna du skickade ett meddelande som fick mig att rysa och flina resten av morgondagen.

Men samtidigt så känns vartenda svek som ett oläkande sår. Det gör fortfarande ont.

Jag håller ögonen öppna varje morgon och varje hemresa. Jag vill se dig, men samtidigt vet jag att om jag hade gjort det hade jag vikit undan med blicken..

Kom tillbaka, be mig än en gång att aldrig släppa taget

Det spelar knappt någon roll vad jag än gör.

Det verkar inte finnas någonstans dit jag kan rymma.

Du är där hela tiden.

Dom pratar om dig fast än att dom inte vet vem du är.

Jag ser dig överallt fast att du inte är där på riktigt.

Till och med på natten.

Jag vill knappt sova..

Jag vill knappt gå ut

Du är överallt.

Skitnice lov, faktiskt. Eller jovisst, vissa dagar var asdryga men när det väl var igång var det fan inte mycket att klaga på!

I fredags i början på lovet var jag ute på Hipp med Emelie, Alex, Emma och Emmie. Sjukt kul, förutom att man fick en hel jävla drink i knät av ett jävla mongo, men utöver det var det skitkul. Åkte till Emma när Hipp stängde och däckade där några timmar senare.

På lördagen åkte jag hem till Osgar och Tassen, förfestade en stund innan vi gick till Dead End och tog några öl. Gick sedan bort till Deep och köade i en timma ungefär, fick komma in fast att det var 20årsgräns, yay, nog för att Turk fick låtsas vara min pojkvän, hahha!

Måndag och tisdag var tråkigt, gick och tränade och sov länge, besökte sjukhuset och övningskörde och sådant nödvändigt. Ändå nice.

Onsdag, Jimmy och Emelie kom hit, förfest innan vi stack till en annan förfest, hahah. Träffade Emma, Erika, Emmie och Rebecka. Tog taxi till stortorget och kunde inte bestämma om vi skulle på Chili eller på Etagé. Jag, Emelie och Erika gick in på Chili i tio minuter ungefär innan vi gick till Etagé med dom andra. Hahah, fedt lönt, nåja.

Sjuuuukt kul på Etagé hursomhelst! Efteråt blev det mcdonalds, sen taxi till kirseberg och däckade till "Ett småkryps liv" hemma hos Emelie!

På torsdagen var jag och Sandy på xxxLutz och åt asgod och hyfsat billig mat, sjukt bra.

Sen hände inget mer den dagen, hahah, ROLIIIIIGT.

På fredagen åt jag lunch med mamma och pappa, asnice med starköl och ryggbiff till frukost! Vid åtta stack jag till centralen och mötte Sandy, Jennie, Ronja och Anton och åkte på halloween/födelsedags/inflyttningsfest i Eslöv. Det var kul förutom ambulansen och att jag trodde att någon hade snott mina kängor, hahah. Lindis ringde mig hursomhelst vid 12 och ville att jag skulle komma hem till Sebbe, och jag kände att jag behövde det! Så jag satte mig på tåget med en mustaschklädd kvinna och en pirat, hohoh. Åkte till bunkeflo, sjukt värt! Fick världens jävla skrattattack mitt i natten och KUNDE. INTE. SLUTA. Helt underbart, fast jävligt obehagligt, hahah oh yeah! Däckade med Lindis runt sex på morgonen.

Och lördagen vaknade jag hemma hos Sebbe, stannade där tills nästan fem, sen åkte jag direkt till värnhem och mötte Sandy, krängde i mig två cheeseburgare för jag hade inte ätit något sedan min lyxfrukost med mamma och pappa, haha. Sen gick vi och såg Jackass 3D, sjuuuuuukt bra film, hahah I love it. Efter det stack vi till Lindängen på chillkrök hos Peter, men det var fan inte kul, jag började känna på konsekvenserna av all alkohol som druckits under den senaste perioden och mådde så jävla dåligt. Vi stack ganska snabbt igen.

Och idag har jag inte gjort ett piss.

NICE.

Malmö fick guldet.

NICE.

Nu orkar jag fan inte skriva mer, godnatt eller nått.