18 juli, 2009

Alltid ett sms, mer eller mindre, ifrån dig.

"Jag finns alltid här"
"... Jag finns inte här för någon."

Igår grät jag mer hysteriskt än jag gjort på en väldigt väldigt lång tid.
Som tur var Hanna och Konrad där, öppnade sina hjärtan och armar, tog hand om mig.
Vet inte vad jag hade gjort annars.

1 kommentar:

Tove sa...

Vad har hänt hjärtat? <3