Ingen känns särskilt bra just nu.
Tur som fan att jag först var med Sofie efter skolan och sen med Libbe när jag kom hem, annars hade jag säkert brytit ihop igen och börjat storböla.

Men iofs, det är fortfarande några timmar kvar av dagen, jag har tid kvar att må skit igen.



Okej, två timmar kommer verkligen räcka för att knäcka mig.